Onödiga saker jag minns – Orup behöver många strumpor

Välkommen till min redogörelse av onödiga saker som fastnat i min hjärna. Saker som jag minns tydligare än min mammas födelsedag eller min egen adress. Saker som är helt omotiverade varför jag kommer ihåg. Men som i och med att jag skriver om dem kanske får någon slags mening.

Dom kallar oss artister, är bland det bästa som gjorts inom svensk musikjournalistik de senaste åren. Heltrevligt, snyggt producerat och bra innehåll. I första säsongen var Orup huvudperson i ett avsnitt. Man fick följa med en hel dag när han repar inför en krogshow. Mitt onödiga minne handlar om att Orup står och snackar med en kvinna som har hand om hans scenkläder. Ett kort klipp som jag antar vill visa hur förberedelserna inför en show går till. Orup står och håller ett par vita tubsockor och förklarar att de här vill han ha många av. Han tar nämligen och byter strumpor VÄLDIGT ofta. Antagligen för att han inte tycker om att få fotsvett. Så han vill ha en hel kartong som han kan ta strumpor från när han vill. Slut på minnet.

Den här scenen tänker jag rätt ofta på. Orimligt ofta. Och därför vill jag fråga min hjärna: VARFÖR BEHÖVER JAG MINNAS ATT ORUP BEHÖVER MÅNGA VITA TUBSOCKOR NÄR HAN UPPTRÄDER? Inget svar. Titta på den här jättekonstiga musikvideon istället.

Ps: Jag skulle vilja träffa någon som var vuxen på den här tiden som kunde förklara hur humor var på 80-talet. För jag fattar inte. Hej då. DS.